Nyheter.

2017-08-11 17:30
  • Bild: Sophie Bordenave Lindborg
  • Sittstrejkens talesperson Fatemeh Khavari ifrågasatte de svenska partierna. ”Vi kan inte vänta medan ni skyller på varandra. Det här handlar om våra liv.” Bild: Sophie Bordenave Lindborg
    Sittstrejkens talesperson Fatemeh Khavari ifrågasatte de svenska partierna. ”Vi kan inte vänta medan ni skyller på varandra. Det här handlar om våra liv.”
  • Mohammad Hagdari, 16, har varit med sedan strejkens start och är stolt över hur den har vuxit.  Bild: Sophie Bordenave Lindborg
    Mohammad Hagdari, 16, har varit med sedan strejkens start och är stolt över hur den har vuxit.
  • Lillemor Borenius, 74, är besviken på politikerna som inte dyker upp på demonstrationen. Bild: Sophie Bordenave Lindborg
    Lillemor Borenius, 74, är besviken på politikerna som inte dyker upp på demonstrationen.
  • 17-åriga Khodadad Rezai ser bara död och krig i sitt gamla hemland. Bild: Sophie Bordenave Lindborg
    17-åriga Khodadad Rezai ser bara död och krig i sitt gamla hemland.

Beskedet från flyktingarna som 
sittstrejkar: ”Vi ger aldrig upp”

Ingen generell amnesti utan individuella utredningar. Det var Migrationsverkets generaldirektörs krassa besked till Sittstrejken för afghaners asylrätt på Medborgarplatsen.

Det verkar inte stoppa demonstranterna som ”vägrar flytta på sig innan utvisningarna stoppas”.

Ösregn, nazistattacker och negativa besked. De ungdomar som sittstrejkat i snart en vecka, först på Mynttorget och nu på Medborgarplatsen, vägrar ge upp. De flesta är ensamkommande ungdomar från Afghanistan och de demonstrerar mot utvisningarna till det krigsdrabbade landet.

– Vi väntar på ert svar, Migrationsverket. När tar ni ansvar för vår säkerhet? Politiker, när beviljar ni oss amnesti i Sverige? Ni har gjort det förut ni kan göra det igen. Vi ger aldrig upp. Vi ger aldrig upp och vi kräver: Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Så avslutade demonstrationens talesperson Fatemeh Khavari sitt tal under en presskonferens på Medborgarplatsen i Stockholm strax innan 15 på fredagen. Besvikelsen på politikerna och Migrationsverket gick inte att missa. Alla skyller bara på varandra och ingen tar ansvar när afghaner skickas till döden, menade hon.

Dagen innan hade hon och organisationen Ung i Sverige mottagit ett brev från Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik där han meddelade att han inte tänker gå deras krav om amnesti för alla afghaner till mötes.

Möte på liv och död

Trots motgångarna har skaran demonstranter bara vuxit. Från ett tiotal när strejken startade på Mynttorget söndagen den 6 augusti till ett hundratal personer på Medborgarhusets trappa under fredagens presskonferens.

Mohammad Hagdari är sexton år och kom till Sverige 2015. Han har strejkat sedan första dagen för ”humanitet och medmänsklighet”. Om ett par veckor väntar en intervju med Migrationsverket. Ett möte som han tror kan vara skillnaden på liv eller död.

– Bara härom dagen fick vi höra om att talibanerna hade dödat 60 personer i Afghanistan. Jag blev jätteledsen och kunde inte sova på natten, säger han.

Han säger att han är rädd för att bli tvungen att åka tillbaka, han vill leva. Han har offrat mycket för en framtid i Sverige. Flykten från det krigshärjade Kabul gick via Iran och upp genom bergen mot Turkiet.

– I bergen sköt talibanerna mot oss. Jag såg min kompis dö framför mina ögon.

”Vill leva i frihet”

Khodadad Rezai, 17, är också rädd för sin framtid. Han har ett tillfälligt uppehållstillstånd som snart går ut – lagom till 18-årsdagen.

– Jag vill leva i frihet. Om jag skickas tillbaka till Afghanistan så vet man inte vad som händer. Talibanerna kan ta mig och säga att om du inte krigar så dör du.

Nära intill står Lillemor Borenius, 74, som har tagit sig ner till demonstrationen för första gången. Hon planerar att fortsätta gå dit så länge de sitter kvar.

– Det är ganska självklart. Fler borde vara här. Jag tycker att alla här är väldigt välkomna och jag tycker att den svenska invandringspolitiken är åt helvete, säger hon.